känslorna är ömsesidiga

 
Fyfan vad jag hatar matte och fyfan vad matte hatar mig. Herre helvete vad illa det går. Satte mig ned när jag kom hem, skulle vara en duktig elev och ta fram matteboken. Det första som händer är att jag har fel, nästa att jag inte förstår. Jag trodde jag var beredd på provet imorgon, jag har faktiskt jobbat bra. Jag jobbad ikapp när jag låg efter och jag har jobbat på varje lektion med det som ska vara klart. Klart som fan jag tror jag ska kunna det. Men sen visar det sig ju att jag och matte går ihop lika bra som klaustrofobiker och trånga utrymmen, och ännu en gång har detta fenomen från helvetet svikit mig.

Kommentera här: